Information om mina fondval direkt till din e-mail och mobil

                   Marknadsanalys maj 2026

Börsen har visat styrka – men uppgången är smal

Sedan början av maj har börsen fortsatt att visa styrka, men under ytan är bilden mer komplicerad än vad indexrörelserna antyder.

På ytan ser det ut som en marknad där riskaptiten har kommit tillbaka. S&P 500, Nasdaq och flera europeiska börser har återhämtat sig kraftigt, och särskilt tekniksektorn har gått starkt.

Men tittar man närmare är det tydligt att uppgången inte har varit bred. Den har framför allt drivits av AI, halvledare, mjukvara och stora teknikbolag.

Det är i sig inte negativt att tech leder börsen. Problemet är snarare att marknaden blir mer sårbar när en stor del av uppgången vilar på ett fåtal sektorer och teman.

När index stiger samtidigt som bredden är svagare blir marknaden beroende av att just dessa ledande aktier fortsätter att leverera. Om sentimentet kring AI eller halvledare vänder kan hela marknaden snabbt tappa stöd.

Tech leder – men volatiliteten ökar

Det har vi redan fått se exempel på.

Tech har varit den starkaste sektorn under perioden, men också den sektor där rörelserna har varit som kraftigast. Det är typiskt för en marknad där investerare jagar samma tema.

Så länge nyhetsflödet är positivt fungerar det. Men när förväntningarna blir höga räcker det ofta med små besvikelser för att skapa stora rörelser.

Makrobilden har blivit svårare att tolka

Samtidigt har den makroekonomiska bilden blivit svårare att tolka.

Under våren fanns en tydlig förväntan om att centralbankerna successivt skulle kunna börja lätta på penningpolitiken. Marknaden ville tro på lägre inflation, lägre räntor och fortsatt mjuklandning.

Men den bilden har försvagats. Inflationen har inte fallit tillbaka lika tydligt som marknaden hoppats, och energipriserna har åter blivit en viktig riskfaktor.

Inflationen pressar centralbankerna

I USA har inflationen vänt upp igen. Det gör att Federal Reserve får svårare att signalera räntesänkningar utan att riskera trovärdigheten i inflationsbekämpningen.

I Europa är situationen liknande. Inflationen ligger fortfarande över målet, och ECB har tvingats agera mer försiktigt än marknaden tidigare räknat med.

För aktiemarknaden innebär det att ett av de viktigaste stöden – förväntningar om snabbt lägre räntor – inte är lika självklart längre.

Högvärderade tillväxtaktier kräver mer

Det här är centralt.

Högt värderade aktier, särskilt inom tillväxt och tech, är känsliga för räntor. När räntesänkningscaset försvagas blir det svårare att motivera fortsatt multipel-expansion.

Med andra ord: bolagen måste i större utsträckning leverera verklig vinsttillväxt. Det räcker inte att bara gynnas av fallande räntor och stigande riskaptit.

Mellanöstern är fortfarande den viktigaste riskfaktorn

Den kanske viktigaste faktorn under perioden har ändå varit Mellanöstern.

Konflikten i regionen har påverkat marknaden genom flera kanaler samtidigt: oljepriset, inflationsförväntningarna, räntemarknaden och den generella riskpremien.

När oron för eskalering ökar stiger oljepriset. Det ökar i sin tur risken för högre inflation, gör centralbankernas arbete svårare och pressar börsens värderingar.

När det däremot kommer rubriker om vapenvila eller fredsförhandlingar faller oljan, och börsen reagerar positivt.

En rubrikstyrd marknad

Det vi har sett den senaste tiden är därför en mycket rubrikstyrd marknad.

Investerare har snabbt köpt på positiva nyheter om fred eller diplomatiska framsteg, ofta innan det faktiskt funnits ett verifierat avtal på plats.

Det är en viktig skillnad.

Fredsrubriker kan lyfta börsen kortsiktigt, men så länge det saknas konkret substans är risken inte borta.

Aftonbladets Johan Mathias Sommarström beskriver detta väl i sin artikel om Trumps fram-och-tillbaka-diplomati.

Ena stunden hotar Trump med en storskalig attack mot Iran. Några timmar senare säger han att ett fredsavtal är på gång.

Det illustrerar exakt den typ av marknad vi befinner oss i: en miljö där börsen snabbt reagerar på uttalanden, men där det politiska läget fortfarande är oklart.

Positiva börsdagar betyder inte att risken är borta

Det gör också att man behöver vara försiktig med att dra för stora slutsatser av enskilda positiva marknadsdagar.

En börsuppgång efter ett fredsuttalande betyder inte automatiskt att risken är eliminerad. Det kan lika gärna betyda att marknaden väljer att prisa in ett positivt scenario innan det är bekräftat.

Det blir ännu tydligare när man tittar på hur ofta Trump har sagt eller antytt att fred är nära.

Enligt Times of India har han vid 37 olika tillfällen sagt att ett Iranavtal är nära eller att en lösning är på gång.

Det betyder inte att ett avtal är omöjligt. Men det visar att marknaden gång på gång har fått anledning att reagera på samma typ av uttalanden, utan att ett slutligt och verifierbart avtal faktiskt varit klart.

Fler tecken på framsteg – men ännu ingen färdig fred

Den här gången finns fler konkreta tecken på att ett avtal faktiskt kan närma sig.

Det handlar inte längre bara om Trumps uttalanden, utan också om rapporter från Pakistans medlare, ett möjligt memorandum och signaler från båda sidor.

Samtidigt bör man vara försiktig med att tolka detta som en färdig fred.

Iran har ännu inte fullt ut bekräftat Trumps tidsplan, kärnfrågan är inte löst och de mest känsliga detaljerna verkar skjutas till senare förhandlingar.

Marknaden kan därför få en lättnadsreaktion, men risken är att den prisar in mer fred än vad avtalet faktiskt levererar.

Därför är försiktighet rationellt

Det är just här försiktigheten blir rationell.

Om marknaden stiger kraftigt på förväntningar om fred, lägre oljepris och lägre inflation, men dessa förväntningar bygger på uttalanden snarare än faktiska avtal, då ökar risken för besvikelse.

Marknaden kan ha rätt i slutändan. Men risk/reward blir sämre när mycket av det positiva redan är inprisat.

Oljepriset är centralt för börsen

Samtidigt ska man inte underskatta oljeprisets betydelse.

Mellanöstern är inte bara en geopolitisk fråga vid sidan av börsen. Regionen påverkar inflationen direkt via energi, fraktkostnader och produktionskostnader.

Ett högre oljepris slår mot konsumenter, bolagsmarginaler och centralbankernas handlingsutrymme.

Därför är varje nyhet om Iran, Israel, Hormuzsundet eller regional eskalering viktig även för aktiemarknaden.

Det är också därför börsen reagerar så kraftigt när Trump eller andra politiska ledare signalerar de-eskalering.

Ett fredsscenario skulle kunna innebära lägre oljepris, lägre inflationsförväntningar, större utrymme för räntesänkningar och högre värderingar på aktier.

Men återigen: det kräver att fredsscenariot faktiskt materialiseras. Annars riskerar marknaden att bygga upp en falsk trygghet.

Börsen har stigit snabbare än fundamenta

Den samlade bilden är därför att börsen har stigit, men att fundamenta inte har förbättrats i samma takt.

Tech har gått starkt, men uppgången är smal. Inflationen är fortfarande ett problem. Räntesänkningsförväntningarna är mer osäkra. Mellanöstern är fortsatt instabilt.

Och marknaden reagerar snabbt på rubriker som ännu inte alltid har substans bakom sig.

I ett sådant läge är det inte fel att ligga utanför marknaden eller ha en lägre aktieexponering.

Det handlar om att väga risk mot avkastning. Efter en snabb uppgång är det fullt rimligt att kräva bättre riskpremie innan man ökar exponeringen.

Att stå utanför marknaden betyder inte att man är permanent negativ. Det betyder inte heller att man tror att börsen måste falla kraftigt.

Det kan helt enkelt vara ett aktivt beslut att vänta på ett bättre läge, mer klarhet och en tydligare relation mellan risk och potentiell avkastning.

Tre frågor avgör marknadens nästa steg

Just nu finns det tre frågor som jag tycker är avgörande.

För det första: kan tech och AI fortsätta bära börsen, eller är förväntningarna redan för höga?

För det andra: kommer inflationen att falla tillbaka tillräckligt för att centralbankerna ska kunna bli mer marknadsvänliga?

För det tredje: kommer situationen i Mellanöstern faktiskt att stabiliseras, eller fortsätter marknaden att handla på fredsrubriker utan verkliga avtal?

Kapital på sidlinjen är handlingsutrymme

Så länge svaren på de frågorna är oklara är det sunt att vara selektiv.

Kapital på sidlinjen är inte dött kapital. Det är handlingsutrymme.

Det gör att man kan agera när bättre lägen uppstår, i stället för att tvingas försvara positioner som köpts i ett osäkert sentiment.

Alla uppgångar måste inte jagas

Många investerare känner stress när börsen går upp utan dem. Det är mänskligt.

Men det är viktigt att komma ihåg att alla uppgångar inte måste jagas.

Ibland är det bättre att acceptera att man missar en del av rörelsen än att kliva in sent i en marknad där riskerna redan är tydliga.

Slutsats: respektera uppgången – men jaga den inte

Min slutsats är därför att den senaste tidens börsuppgång ska respekteras, men inte jagas.

Speciellt inte när jag redan har 15 procent i PPM och 31 procent i ISK.

Marknaden har visat styrka, men styrkan vilar på en smal grund. Makrobilden är fortfarande skör, ränteläget är osäkert och geopolitiken kan snabbt ändra förutsättningarna.

I den miljön är det fullt rimligt att stå delvis eller helt utanför, vänta in bättre signaler och prioritera riskkontroll framför rädslan att missa nästa uppgång.

Vill du få mina fondbyten?

För er som inte får min fondbytesinformation i dag finns mer information på mats-svensson.se.

Nytt är att du kan få min fondbytesinformation månad för månad. Ingen bindningstid, ingen uppsägningstid.

Ni kan också gå in på Skool och söka efter sidan For the Future by Mats.

Där finns mitt community med över 1 000 medlemmar.

https://www.skool.com/forthefuturebymats/about

Med vänlig hälsning

Mats